Därför bör du tolka coronatestet med försiktighet

Flera privata vårdgivare erbjuder antikroppstester för covid-19 till privatpersoner. En analys av blodprovet ska tala om ifall kroppen har utvecklat ett försvar mot sjukdomen.

Och testerna lockar många. Med ett intyg om antikroppar borde det väl vara fritt fram att krama om äldre släktingar eller ragga på krogen igen? Tyvärr inte.

Den dåliga nyheten är att värdet på intyget är beroende av hur många i befolkningen som har utvecklat antikroppar mot sjukdomen. Ju färre som har haft infektionen, desto mer devalveras provsvaret.

Det beror på att antikroppstester bedöms utifrån olika sannolikhetssiffror. Om förekomsten av antikroppar är låg i befolkningen blir osäkerheten större och det prediktiva värdet hos testet sjunker.

Det betyder att testet kommer att ge fler falska positiva provsvar ju färre i befolkningen som har haft smittan.

Hur många får ett falskt positivt svar?

Det svenska hälsokontrollföretaget Werlabs erbjuder ett test som har utvecklats av det amerikanska läkemedelsföretaget Abbott. Det har mycket hög tillförlitlighet, 100 procents sensitivitet och 99,6 procents specificitet.

Sensitivitet betyder sannolikheten för att en person med antikroppar får ett positivt testresultat. Specificitet avser sannolikheten för att en person utan antikroppar får ett negativt provsvar.

För att bedöma hur bra ett test är brukar ytterligare en siffra användas: prediktionsvärdet. Det är siffran som talar om hur sannolikt det är att resultatet i ditt provsvar är sant om du har fått ett positivt provsvar.

Som exempel kan vi anta att Folkhälsomyndighetens första analys av antikroppar, som visade att 7,3 procent av stockholmarna hade antikroppar, är en korrekt bild av smittans spridning i huvudstaden.

Om 1 000 slumpmässiga stockholmare testas med Werlabs metod kommer alla 73 sant positiva att hittas (eftersom sensitiviteten är 100 procent). Men alla de övriga 927 personerna kommer inte att få ett negativt provsvar, eftersom specificiteten i testet inte når 100 procent. 3,7 personer får ett falskt positivt svar (se faktaruta).

Hur räknas prediktionsvärde ut?

Testets prediktionsvärde räknas ut genom att antalet sant positiva testsvar delas med alla positiva testsvar (både sanna och falska) i undersökningen. I vårt exempel blir Werlabs prediktionsvärde 95,17 procent.

Det betyder att knappt fem procent av alla som får ett positivt provsvar har fått ett felaktigt resultat. Det låter kanske lite men är ändå nästan var 20:e positivt svar som är falskt.

Och när det gäller antikroppstester är det betydligt värre med falska positiva än falska negativa svar. Med ett falskt positivt provsvar i din hand kan du tro att du är immun, trots att du inte är det, och riskerar att sprida smittan vidare.

Därför är det viktigare att ett antikroppstest har hög specificitet än sensitivitet. Maria Feychting, professor i epidemiologi på Karolinska institutet, hade velat ha omvända värden på Werlabs test.

– Ska man använda testerna på individnivå vill man hellre ha 100 procents specificitet. Sensitivitet är bra att ha så hög som möjligt men är inte lika kritiskt. Jag hade hellre sett att det var 100 procents specificitet och 99,6 procents sensitivitet, säger hon.

Folkhälsomyndigheten: ”Testet är inte så meningsfullt”

För tolkning på befolkningsnivå är dock testerna fortfarande användbara. Där går det att justera resultatet utifrån testets sensitivitet och specificitet så att skattningen ändå blir korrekt.

Folkhälsomyndigheten har än så länge en kylslagen inställning till de privata antikroppstesterna.

– Vi har sagt att det inte är så meningsfullt. Vi rekommenderar inte att man utför tester på individnivå i dagsläget. Det är dels en fråga om prestanda men också en fråga om tolkningen av svaren, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på myndigheten.

Werlabs tillförlitlighet tycker hon är bra. Men hon lyfter ett varningens finger för hur resultatet återkopplas till individen. Folkhälsomyndigheten arbetar på att ta fram rekommendationer för hur antikroppstesternas resultat kan tolkas på individnivå och hoppas att det ska vara klart inom ”några veckor”.

– Fram tills vi har landat i rimliga sådana råd ska man följa våra råd och rekommendationer även om man har ett positivt utfall, säger Karin Tegmark Wisell.

Förutom oklarheter kring hur resultat från antikroppstester ska tolkas på individnivå finns fortfarande kunskapsluckor om immunitet mot covid-19.

Det är inte klarlagt hur det cellulära immunförsvaret spelar in och hur länge en eventuell immunitet håller i sig.